DÄRFÖR BEHÖVS 8 MARS – 10 ANLEDNINGAR

Internationella kvinnodagen – behövs den verkligen fortfarande? Tyvärr gör den det. Här nedan listar vi 10 (av många) anledningar. Vi lyfter dessutom vad vi anser att politiken bör göra åt respektive jämställdhetsproblem (+ ger tips på vad du kan göra i väntan på de politiska besluten).

1.

Kvinnor innehar endast 23 procent av de ledande befattningarna inom näringslivet i Sverige.

Det här bör politikerna göra åt problemet: Införa individualiserad föräldraförsäkring och motverka diskriminering genom till exempel ökad tillsyn och skärpta sanktioner kopplat till kravet på lönekartläggning och aktiva åtgärder i arbetslivet.

I väntan på de politiska besluten kan du: Flytta dina sparpengar från de ojämställda bolagen och ifrågasätta företag med helt mansdominerade ledningar. Stiftelsen Allbright listar varje år vilka dessa är, så följ och stötta deras arbete för ett jämställt näringsliv.

2.

Var tionde svensk man har köpt sex.
2019 dömdes endast 266 män för sexköp i Sverige.
(Dock uppger 80 procent av de som köpt sex att de gjort det utomlands)

Det här bör politikerna göra åt problemet: Se till att polisen prioriterar sexköp. Stärka prostituerades möjlighet att kräva skadestånd. Se till att prejudikat skapas för fall då samtyckeslagen blir tillämplig för att döma sexköpare för våldtäkt.

I väntan på de politiska besluten kan du: Samla på dig fakta i frågan för att kunna bemöta de vanligaste argumenten för prostitution eller mot sexköpslagen. Läs till exempel om prostitution på Talita och om prostituerades erfarenheter på #intedinhora.

3.

Män tar endast ut 29 procent av föräldraledighetsdagarna och 38 procent av vabbdagarna i Sverige.
(Statistiken inkluderar både samkönade och olikkönade relationer.)

Det här bör politikerna göra åt problemet:
Införa individualiserad föräldraförsäkring.

I väntan på de politiska besluten kan du: Fråga pappor i din omgivning hur mycket föräldraledighet de tagit ut och ifrågasätta om det inte är jämställt. Är du pappa? Ta själv ansvar för att se till att du tar ut hälften av föräldradagarna och hälften av vabbdagarna.

4.

I 26 länder är abort helt förbjudet. I ytterligare 39 länder tillåts abort enbart när kvinnans liv är i fara. Ungefär 40 procent av världens livmodersbärare i fertil ålder (mestadels kvinnor) lever i länder med repressiva abortlagar.

Även i Sverige ifrågasätts aborträtten genom förslag på sänkt abortgräns och försök till abortvägran genom samvetsfrihet.

Det här bör politikerna göra åt problemet: Försvara aborträtten globalt och utöva påverkan inom FN, EU och genom exempelvis utvecklingsmedel som fördelas via SIDA.

I väntan på de politiska besluten kan du: Läsa på om aborträtt och abortmotstånd och sprida den kunskapen. Engagera dig i internationella organisationer som jobbar för förändring på området. Bidra – i de vardagliga samtalen – till att abort ses som en självklar rättighet. Avdramatisera och avstigmatisera abort. Förutsätt inte att det är något dåligt när någon i din närhet gör abort.

5.

Nästan hälften av de 65-åriga kvinnorna som pensionerades 2017 behövde garantipensionen, vilken ligger precis över fattigdomsgränsen. Kvinnors totala pension är 68 procent av männens. Personer som invandrat till Sverige är en extra utsatt grupp, då de inte längre automatiskt får en hel garantipension efter 10 år i Sverige.

Det här bör politikerna göra åt problemet:
Höja lägstanivån för pensioner.

I väntan på de politiska besluten kan du: Om möjligt: satsa på privat pensionssparande. Lever du i ett heteroförhållande där mannen tjänar mer, tar ut mindre föräldraledighet eller av andra anledningar kommer att få ut lägre pension än kvinnan? Se till att mannen kompenserar för detta genom att bidra till sin partners pensionssparande.

6.

Varje år polisanmäls omkring 30 000 fall av misshandel mot kvinnor i Sverige. I knappt hälften av dessa fall har offer och förövare en nära relation. Mörkertalet är dock stort. Brå uppskattar att omkring 80 procent av våldet mot kvinnor i nära relationer aldrig polisanmäls. 2018 dödades 22 kvinnor av en man de har eller har haft en kärleksrelation med.

Våldet riktas mot kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser och är en av de främsta sjukdomsorsakerna för kvinnor världen över.

Det här bör politikerna göra åt problemet: Prioritera polisens arbete mot mäns våld, säkra kvinno-, tjej- och transjourernas finansiering samt rikta det våldsförebyggande arbetet i kommun, skola och föreningsliv mot killar och män.

I väntan på de politiska besluten kan du: Misstänker du att en kvinna i din närhet utsätts för våld? Våga fråga, orka lyssna och stötta henne i det hon behöver. Tipsa om kontaktuppgifter till stödlinje, kvinnojour och polisen. Låt henne känna att du finns där den dag hon är redo att ta steget att lämna. Misstänker du att en man i din närhet utsätter någon annan för våld? Våga ta samtalet med honom och tipsa om https://www.valjattsluta.se/.

7.

Pojkar tar upp två tredjedelar av taltiden i ett svenskt klassrum, tjejer en tredjedel. Trots att en högre andel kvinnor deltar i högre utbildning, är andelen män på höga jobbpositioner betydligt större.

Det här bör politikerna göra åt problemet: Satsa på mer genuskunskap och normkritisk pedagogik i lärarutbildningen och studie- och yrkesvägledarutbildningen. Motverka diskriminering i rekryteringsprocesser och lönesättning genom till exempel ökad tillsyn och skärpta sanktioner.

I väntan på de politiska besluten kan du: Använda motstrategier och främjartekniker i sammanhang där killar/män tar mycket plats. Öva på att löneförhandla och uppvärdera din egen arbetsinsats, men också ställa krav på din arbetsplats kopplat till lönekartläggning och icke-diskriminerande rekrytering.

8.

Sjukskrivning till följd av exempelvis ångest och depression är vanligare bland kvinnor än bland män. Ökningen av psykisk ohälsa är störst bland unga tjejer. 60 procent av tjejer mellan 16-29 uppger att de ofta har problem med stress.

Unga bisexuella kvinnor och unga transpersoner rapporterar sämre hälsa och en högre risk för självmord jämfört med befolkningen i stort.

Det här bör politikerna göra åt problemet: Ge mer resurser till psykiatrin och studenthälsan. Satsa på ökad kunskap och forskning om utbrändhet och utmattningssyndrom.

I väntan på de politiska besluten kan du: Anmäl dig till Maktsalongens SMS-skola för tips om att förebygga stress. Synliggör osynliga arbetsuppgifter som ofta görs av tjejer/kvinnor – i familjen, bland vänner, på jobbet och i föreningslivet. Alliera dig mot diskriminering och kränkningar för att hjälpa till att minska minoritetsstress.

9.

Ca 40 procent av de som får insatser enligt LSS är kvinnor.
Bland barn i åldern 0–12 år går bara 32 procent av insatserna till flickor.

(Forskningen visar att flickor många gånger får diagnoser senare än pojkar, exempelvis när det gäller Aspergers syndrom, vilket kan förklara varför könsskillnaderna inom LSS är större i de lägre åldersgrupperna.)

Det här bör politikerna göra åt problemet: Säkerställa könsuppdelad statistik. Att synliggöra snedfördelning är ett första steg mot att kunna förändra. 

I väntan på de politiska besluten kan du: Uppmärksamma frågan genom att fråga handläggare på kommun och försäkringskassa liksom de politiska ledningarna om de vet hur könsfördelningen ser ut.

10.

Antal kvinnor som varit statsminister i Sverige: 0

Det här bör politikerna göra åt problemet: Satsa på ett aktivt internt jämställdhetsarbete för att motverka de strukturer som gör att kvinnor inte har samma möjligheter att göra karriär inom politiken. Fortsätta med (eller införa) principen “varannan damernas” på vallistor.

I väntan på de politiska besluten kan du: Engagera dig partipolitiskt. Har du en företrädare du uppskattar – visa det, lyft fram personen. Ifrågasätt när media granskar kvinnor inom politiken hårdare än män.

(Obs: I stort sett all statistik i Sverige är baserad på personnummer och utifrån en tvåkönsnorm)